1996 -2006

Hämtar en ny valp ifrån Marlene, Engelaiz Winnie White Socks
som på håll är släkt med Honey. Det är en tigrerad murristik född den 9 september 1996 fallen efter Norwatch Sunhawk Shannon undan SUCH KORAD Camsail Dancing Fire. En mycket social,
nyfiken boxertjej med mycket spring i benen.


1997

Åkte till Göteborg i oktober på MUH-test. Hela Winnies kull på åtta individer var med och de uppförde sig riktigt trevligt allihop. Alla kullsyskonen röntgades och förklarades vara utan anmärkning på knän och höfter

Deltog på Boxerlägret på Väddö med Winnie

Deltog på sökkurs för Anita Leander-Mellin

1998

Tävlade appellklass med Winnie. I Märsta vann vi med 285,25 poäng.

Tävlade Lägre klass spår och blev uppflyttad med 513,5 poäng.

Tävlade Högre klass spår och blev godkänd med 473,75 poäng.

Deltog på korning och blev godkänd med 221 poäng.
Nerdragen kom på temperament - mycket livlig, på jaktkamplusten - mycket stor, på dådkraften - stor och endast en +2 på nerverna. Hon har mycket i sig den flickan.

Kom tvåa i spårhundsgruppen på Boxer-SM:et med Winnie
trots att hon gick upp på platsliggningen (-50 poäng) vann vi lägre klassen på 505 poäng (av max 600 poäng)
. Spårklassen vanns av Winnies bror Engelaiz Wizard of Oz
och trea kom systern Engelaiz What A Sparkle

Winnie fick akut erlichios med mycket hög feber. Hon fick Vibramycindropp och återhämtade sig snabbt.
Deltog ändå som passiv deltagare på Boxerlägret i Kosta.

Winnie fick ihop 13 poäng och placerade sig femma i tävlingen om
Forrester Johnssons Minnespris

 
 
 
Winnie blev Ölo-mästare 1998
Foto: Anna Persson

Winnie blev ÖLO-Mästare i Bruks detta år

Winnie vann Elffors Vandringspris till Bästa Apellklasshund
på Solna-Sundbybergs BK

Winnie fick en kull valpar den 15 december efter
SUCH KORAD Heidalens Bobby.



En stor hane på 750 gram kom med rumpan först och fastnade.Han
skadade livmodern så illa att vi blev tvungna att ta bort den.
Tre hanar och fyra tikar blev resultatet. Winnie var en fantastisk mamma.
Snällt och tålmodigt diade, lekte och fostrade hon sina små.

Jag videofilmade kullen och det är mycket lärorikt faktiskt
om man är intresserad av djurs beteenden.
När livet går i moll sätter jag på denna video och upplever återigen
lyckan av att ha haft en så fantastisk mammatik och valpkull.

1999

Valparna lämnas ut i mitten av februari. Jag behåller en tik -
Innovation's Dixie Queen.

Fyra av Winnies valpar ställdes ut på Stockholmsavdelningens utställning i Kymlinge. Tikarna placerade sig i topp och fick kennelhosta på köpet.

Fem av valparna deltog på Boxerklubbens inofficiella utställning. Lill-Bosse blev Bäst i Rasen och Bonnie blev Bästa tikvalp.

Ställde ut Winnie i öppen klass, Fyra gånger erhöll hon CK (certifikatkvalitet) och
placerade sig tvåa, två gånger trea och fyra i segrarklassen.

Winnie blir ormbiten tre dagar före SM så det blev inget deltagande.

Till hösten tävlar vi i högre klass spår och lägre klass sök utan någon
större framgång. Winnie är otroligt nyfiken på allting och ska absolut hälsa
på alla människor och hundar. Hon är fullständigt orädd och har ett
orubbat förtroende för allt och alla. Hon har dessutom en mycket stark
egen vilja och i ren glädje kan hon storma fram för att vänslas med folk
och fä om hon får en chans. Hon vet även hur man sedan avväpnar matte, man kommer inrusande mot matte i full karriär, gör en helomvändning
i luften så att man hamnar sittande på vänster sida.
Sedan tittar man förtroendefullt matte djupt i ögonen och förklarar henne
sin kärlek. Detta gör det svårt att uppnå tillräckligt bra resultat på lydnadsplanen för att bli uppflyttad till Elitklass. Det är svårt att
tillrättavisa en så glad och go hund som dessutom är så hård i psyket
att hon inte lägger på sig negativa upplevelser.
Hon tar livet med en klackspark.
Hon är en äkta boxer med andra ord!

2000

Dixie har vuxit upp till en mycket stilig ung boxerdam. Hon har en bra
inlärningskapacitet när det är skojiga saker som intresserar just henne.
Hon apporterar t ex redan vid 4 månaders ålder. Hon kan klättra över
den låga stegen på klubben (något som hon själv valde att göra).
Hon kan sitt, ligg, kryp, stanna, inkallning, budföring, leta saker och spåra.

Hon har en mycket stark jaktkamplust och är dominant så till
den milda grad, att hon inte kunde tillåta en hel militärkolonn att
passera förbi oss på Järvafältet. Först sprang hon 500 meter för
att hinna ställa sig mitt i vägen för kolonnen. De var hyggliga och
stannade och då var hon nöjd och sprang tillbaka de 400
meterna som då skiljde henne från matte.
Gissa om man blev rädd.

Hon är ännu tuffare än sin mamma, så jag insåg att detta skulle
bli lite för mycket för mig ensam. Hade lärt känna Gunilla och
P-O Sundelin och förstod att de hade kapacitet att tackla problemet
med motorfordon (ju större desto bättre tyckte Dixie).
De fick överta henne och har lyckats över förväntan.

Gunilla är väldigt duktig och kan handskas med Dixie på rätt sätt.

Alla Winnies valpar röntgas med godkänt resultat på höfter och knän.

Jag anordnar en sökweekend för valparna med Hans Hongelin som instruktör.

Tävlar i Lägre klass sök och Högre klass spår.
Skrapar bara ihop 7 poäng för Forrester Johnsson Minnespris.

Tävlar i Lydnadsklass 2 och erhåller 178,5 poäng och en andra plats.

Winnie vinner Boxer-SM i Sökgruppen. Vi fick ihop 527,5 poäng i lägre klass.
Hennes två syskon Engelaiz What A Sparkle (Gnista) med Lena Eklund
samt Winnies bror Engelaiz Wizard of Oz
och Annelie Dahlbom vann sina grenar så det blev

Tre Kullsyskon som blev SM-vinnare
Sök
 
Lydnad
 
Riksvinnare i Spår
 
 
Engelaiz Winnie Whitesocks
Engelaiz Wizard of Oz
Engelaiz What A Sparkle

6 av 7 av Winnies valpar genomförde mentaltesten och blev godkända

Vad 1,2,3,4 och 5 nedan innebär kan beskrivas som ett mått på intensiteten i respektive reaktion.
1 = liten reaktion . . . . 5 = intensivaste reaktionen. O = rasidealet


Köper ett hus i Skåne och flyttar till Bjärnum. Tror mig vinna en månad
mer värme per år, men hej vad jag bedrog mig.
Bjärnum är kallare på vintern än Stockholm, så det blev en kort visit.
I mars 2002 flyttar jag tillbaka till Stockholmsområdet.

Besöker Hässleholms Brukshundklubb för träning och social samvaro.
Känner mig verkligen välkommen i gänget och börjar träna sök och
lydnad tillsammans med Göran Håkansson, Lasse Lihnér, Martina
Sandberg, Henke Ivarsson och senare även Yvonne Rylander.
Vi träffas en gång i veckan och tränar sök i ur och skur året runt.
Alla har sina träningsmetoder, men alla anpassar sig och får ut
det man önskar av träningen. Det har gått bra för allesammans.

Det blev uppflyttning från lägre klass till CERT i Elitklass på ett år för Martina, Yvonne och Henke.
Vi andra har avancerat lite långsammare, men vi tävlar i högre klass allesammans sommaren 2003.

Tävlar i lydnadsklass 2 med ett första pris som resultat.

Deltar på Boxerlägret i Kosta tillsammans med Dixie, Dizzy, Bonnie och Iza.
Ungdomarna visade verkligen framtassarna i skog och mark.

Dizzy i söktagen
Iza tränade spår
Bonnie tränade spår
och det gjorde även Dixie

På hösten år 2000 köpte jag en Dvärgschnauzer

 
 
 
Chris-Lea's Upstairs and Downstairs
som jag kallade Silva.
 

Tänkte att jag skulle gå ner i storlek på hund.
Tänkte även att jag skulle kunna ta några valpkullar på henne,
men två av insiciverna (de små framtänderna) hamnade på "fel" sida i underkäken och detta diskvalificerade henne för avel.
För övrigt är hon en välbyggd, snygg och mentalt mycket bra hund som
aldrig varit sjuk. Nåväl, det är en jättetrevlig liten tjej, allert och tuff.
Otroligt lättlärd.

Snabbt lärde hon sig hur man gräver sig ut - eller lyfter på stängslet -
eller hittar ett hål någonstans, så att man kunde gå på rymmen
och det gjorde hon ständigt. Så fort jag lagat och lappat stängslet
eller grävt igen något hål, hittade hon ett nytt kryphål.
Jag bodde ju mitt i skogen, men hon hade ändå hittat grannarnas komposthögar där de kastade ben
och annat godis. Det var detta som lockade plus att man kunde jaga råttor, fåglar eller katter.

Jag förstod att jag inte kunde ha henne kvar. Mina grannar gillade
inte andras hundar och det var bara en tidsfråga innan de skulle göra
henne illa. Att låta henne gå i löplina när hon skulle vara utomhus -
är inget jag önskar en hund,
så det blev att hålla utkik efter en lämplig familj.

På en spårtävling i Olofström på hösten 2001, där Winnie som vanligt
underhållit publiken med diverse spratt, träffade jag en rottweilerägare.
Han fick se lilla Silva och blev eld och lågor. Han hade haft en sådan
hund tidigare så han visste hur trevliga de var. Jag berättade att jag
letade efter ett nytt hem åt henne och då ville han hjälpa till.
Han fick mitt telefonnummer och jag hann knappt innanför dörren
förrän han ringde. Hans grannar hade blivit av med sin hund under
mycket tragiska omständigheter och nu undrade han om de kunde få
ringa - och det fick de naturligtvis.
Dagen efter åkte jag till Asarum och hälsade på. Jag ville veta hur de
bodde och litet annat.

Jag möttes av tre förväntansfulla personer som stod på trappan och
tog emot. De blev så lyckliga när de fick träffa Silva, det riktigt strålade
om dem. Vi gick en promenad i skogen och jag visade hur jag
handskades med Silva. Hon var mycket lyhörd och duktig på att
hålla kontakt när man gick promenad.
Vi skrev ett avtal om att de fick ta hand om henne en månad,
men om det inte gick bra fick de lämna tillbaka henne.

Och det har gått så bra! Hon är mattes speciella kompis och trofasta följeslagare, hon är husses promenadkompis och hon är lill-mattes
(då 17 år) lekkamrat. De har hästar och det fungerar riktigt bra.
Innan jag lämnade henne ville jag se
hur det skulle fungera. Hade förväntat mig att hon skulle skälla ut dem
- men icke - hon satte sig lugnt på rumpan och kollade in dem.
Den äldsta hästen ville gärna nosa på Silva och det tyckte väl hon var
lite väl mycket, men så fort hon fick en chans tog hon sig in i hästhagen och bekantade sig med dem.

Det har gått jättebra och allt är glädje och lycka.


2001

Tävlar Lägre klass Sök. Fick ihop 499,5 poäng och blev uppflyttad.
Tävlar även i Högre klass Spår utan att lyckas med uppflyttningen.
Vi får ihop 12 poäng till Forrester Johnssons Minnespris.

Den 4 april födde Dixie 10 valpar
Lycklig fader var KORAD Hocus-Pocus Chagall.

Läs mer om valpkullen



Jag behöll en hane Innovation's Excellent Guy som jag kallade Eskil.Han var väldigt lik Bernie både till utseendet och till sättet - så jag kunde inte skiljas från honom då.

Deltog i Kindslägret i juli med alla fyra hundarna.
Tränade sök med Winnie. Gick elva sökpass på en vecka för Mats Björklund.
Lärde mig en hel del nytt (som vanligt). De flesta har sina egna träningsmetoder och den här metoden skulle jag nog använda om
jag skulle lära upp en ny hund.

Mats sökträningsmetod
består i att man inledningsvis bara tränar "Hittaövningar" med
trevliga figuranter som leker med hunden samtidigt som den rör sig
framåt-inåt i banan tills ekipaget möts upp av föraren som gått
ca 30 meter framåt på stigen och sedan halvvägs in i banan
och som tar över hunden med lek och belöningar.
Den starkaste belöningen ges dock av figuranten
så att hunden inte får för stor dragning tillbaka till föraren.
Föraren går sedan tillbaks ner till stigen och skickar ut hunden på den
andra sidan av banan. Figuranten ligger alltid rakt ut från stigen.

Detta träningsmönster håller man på med därför att man vill nöta in
ett "framåttänkande" samtidigt som hunden får klart för sig att alla
figuranter är jättetrevliga.

Parallellt med detta skulle jag träna bytaleken (se träningstipsen)
för att sedan övergå till markeringsövningar om det ska bli en rullhund -
eller träna skallmarkeringar separat om det ska bli en skallhund.
När markeringarna fungerar skulle jag lägga in dem i själva sökträningen.

Deltog även som passiv medlem på Boxerlägret i Villingsberg med
alla fyra hundarna i början av augusti.

På höstkanten 2001 åker jag till Stockholm och ställer ut hundar på
Östra Lokalområdets Jubileumsutställning i Skavlöten.
Winnie, Bonnie och Dixie fick varsitt CK.
Iza och Daisy fick varsin etta i öppen klass.


Fyra veteraner ur B-kullen deltog i veteranparaden som gick av
stapeln på utställningen.

 
 
 
Det var Happy, Baron, Bushi och Bernie
 

Läs mer om den under Innovation's Be Great Bernhard.

Eskil vann sin valpklass och blev tvåa Bästa Hanvalp.

Klara placerade sig tvåa i sin valpklass och blev sedan fjärde Bästa Tikvalp.

Tyvärr höll utställningen på så länge att Izas matte måste åka till
jobbet klockan sju på kvällen. Eftersom utställningen ännu inte kommit
till avels- och uppfödarklasserna så missade både Winnie och jag våra
priser i avels- och uppfödarklass.Tråkigt faktiskt, när man åkt så långt
och folk har ställt upp och stannat kvar.

En vecka senare var det korning där fem av Winnies valpar
skulle vara med.


Dixie, Daisy, Bonnie, Iza och Dizzy. Jag hade den oturen att de tre förstnämnda tikarna började löpa strax före korningen så de fick inte vara med. De två kvarvarande skötte sig däremot jättebra.
Iza fick 229 poäng och Dizzy fick 225 poäng av 300 möjliga.

Dixie och Bonnie ställde upp vid ett senare tillfälle fick ihop inte mindre än
249 poäng vardera. Daisy fick ihop 158 poäng och Lill-Bosse 159 poäng vid en korning 2002. Buster kunde inte delta eftersom hans matte hade flyttat utomland, men sex valpar erhöll 211,5 poäng i genomsnitt!

Den 20 november föder Bonnie en kull valpar. Stolt fader blir även denna
gång Hocus-Pocus Chagall.

Det blev sex valpar, två gula tikar, två tigrerade hanar,
en tigrerad tik och en vit tik.

Läs mer om dem

2002

Hastigt och lustigt får jag en chans att återvända till Stockholmstrakten
och den tar jag. På två dagar packar jag ihop hela flyttlasset och det
känns skönt att komma tillbaka till kända trakter.
Hamnar till slut i Upplands Bro, halvvägs mellan Enköping och Stockholm.

Så fort jag kom tillrätta, började jag träna sök ihop med ett gäng från
Enköpings Brukshundklubb.

Barbro Rydin ordnade så att jag fick vara med i hennes sökgrupp
tillsammans med hennes vänner. Barbro var mycket sjuk,
men kämpar på. Hennes största och enda nöje är att vara med sina träningskompisar.
Ett sökgäng blir ju väldigt sammansvetsat.
Man lär känna varandra och det blir en social samvaro.
Detta är något väldigt fint, speciellt för människor som inte arbetar
längre och som har mist sina arbetskamrater.
Barbro var en fighter och hängde med så länge hon hade praktisk
möjlighet. Hon hade en fantastisk grannfru, Anna-Lisa, som
månade om henne och skjutsade henne till klubben och träningen.
På slutet tränade jag Barbros hund Titti och det gick riktigt bra.
På träningstävlingen på klubben presterade vi uppflyttningspoäng på lydnadsdelen och
Barbro blev så lycklig. Hon hade så gärna velat tävla
och träna själv, men det blev omöjligt på slutet. Hon var dock med på
Boxer-SM i juni och placerade sig sexa i sin spårgrupp. Hade Titti legat
kvar på platsliggningen (-50 poäng) hade hon vunnit spårhundsgruppen.

Strongt gjort!

Barbro avlider den 25 november.

En fantastisk människa har gått ur tiden och det känns tungt.

Innovation's Dixie Queen vinner sina tre utställningscertifikat och erhåller sitt Svenska Utställningschampionat på Boxerklubbens utställning i Skavlöten.

Gunilla och Dixie deltog på Boxer-SM där de placerade sig som tvåa i
Högre klass spår-gruppen. Grattis Gunilla och Dixie!

Innovation's Disco Queen avlägger godkänt lämplighetsprov för Tjänstehundar, utbildas och tjänstgör nu som bevakningshund i Securitas. De deltog i Boxer-SM och vann appellklassen samt blev tvåa bästa spårhund. Grattis Mari och Iza!

 
SUCh KORAD Innovation's Dixie Queen
 
KORAD TjH Innovation's Disco Queen

Winnie erhåller rätten till att köpa en korningsstatyett och till ett diplom från Svenska Boxerklubben samt ett diplom från Svenska Brukshundklubben.

Även jag som uppfödare erhåller rätten till att köpa en korningsstatyett och till ett korningsdiplom från Svenska Boxerklubben.

Deltog i Boxerlägret i Villingsberg. Detta år fanns en annorlunda kurs i sakletning och brukslydnad. Den leddes av duktiga Lena Eklund och jag deltog i denna tillsammans med Winnie.

Tävlade Högre klass spår och sök utan att lyckas med uppflyttningen till Elitklassen i någon gren. Winnie tycker uppenbarligen att någon ska stå för underhållningen och hon ställer gärna själv upp till publikens stora förtjusning.

Vi skrapar ändå ihop 12 poäng till Forester Johnsson Minnespris.

Nu har Gunilla och Dixie gått om oss och tävlar i
Elitklass spår och i högre klass sök.

2003

Korningsstatyetterna och diplomen från Svenska Boxerklubben utdelade dock ej av ordföranden på jubileumsmiddagen 2003
- trots att jag hade betalat dem. Man kan ju faktiskt undra om detta skulle vara en reprimand för Jubileumsskriften.

Däremot var hon tvungen att ge mig ett hedersmedlemskap i
Boxerklubben som Boxerfullmäktige beslutat.

I slutet av april tog jag min husvagn och for ner till Öland.
Tänkte att jag skulle få uppleva våren på Öland, men det var mycket
kallt och frostigt på mornarna.

Tävlade i Högre klass spår med Winnie och för första gången erhöll vi en
10 på sakletningen!
Det höll faktiskt på att hända att vi skulle klara uppflyttningen och om inte tävlingsledaren placerat en liten kopp som markering bakom uppställningsplatsen för inkallningen så hade det nog lyckats. Winnie kollade in koppen och trodde att detta var hennes
belöning efter inkallningen (som för övrigt gick riktigt bra) så på nästa
moment som är framåtsändandet - hörde hon inte kommandot framåt -
nej hon hörde ordet varsågod - och drog iväg över hela plan för att
hämta koppen, göra sin berömda helomvändning i luften för att lämna av föremålet som vid apportering. Domarna hade väldigt svårt för att hålla sig
för skratt. 466 poäng fick vi ihop i alla fall, med 2 pinnar bort och bakspår.

Vi fortsatte vår färd ner till Hässleholm där vi övernattade vid Brukshundklubben och firade Valborg. På återvägen stannade vi i Ronneby och tävlade. Där var Roland Sjösten tävlingsledare.
Winnie blev djupt förälskad i honom och så var även den tävlingen
förstörd. Vad gör man med en sådan hund?!

Vi tävlade spår i Avesta och där gjorde Winnie stor succé.

Vår sista tävling gick av stapeln i Hofors framåt höstkanten.
Vi blev godkända, men denna gång ville inte Winnie vara med på appellplanen.
Hon hade fått nog och jag med.

Om jag ska summera mitt bruksengagement genom åren har jag
totalt skrapat ihop 265 poäng till Forester Johnssons ära.

Patrik erhöll 14 p,
Pepsi bara 4 p (men hon fick fyra valpkullar istället),
Honey erhöll 52 p,
Tasty erhöll 48 p,
Bernie erhöll 91 p
och Winnie erhöll totalt 56 poäng.

Om jag räknat rätt blir detta tillsammans 265 poäng.

Inte så illa i alla fall. Och mycket roligt har jag och mina
hundar haft. Nu tar åldern och lusten ut sin rätt.

Om jag gör en sammanfattning av år 2003 började det mycket illa.
Bernie, min trofasta vän och ledsagare, segnar ner på morgonpromenaden den 19 januari. Han dör i mina armar framåt kvällningen.

I februari får jag ett tråkigt mail - Lill-Bosse har omkommit efter en tragisk händelse.

I februari blir jag inkompetensförklarad av ordföranden i Boxerklubben på grund av Jubileumsskriften och i mars "går jag in i väggen".

År 2003 slutar även mycket illa. Den 18 november får jag ytterligare ett tråkigt mail. Dixies dotter Ebba har blivit ihjälkörd av en bil på Gotland.
Hon jagade en räv.

Nej år 2003 var inget bra år.

Lill-Bosse

2004

Gunilla vill att jag ska ta en kull till på den duktiga Dixie. Denna gång blev
SUCh KORAD SphIII Arizona-Junior
den utvalda pappan.

Det blev sex valpar, två vita hanar, två gula hanar och två gula tikar.

Läs mer om kullen här

Winnie skadar ryggen på vårvintern när hon hoppar och hamnar på en isfläck.
Sedermera får hon reumatiska förändringar i handlovslederna och mycket ont.

 
 
 
Winnie och Ella
 

Så var då boxersagan till ända men inte hunderiet.
Jag har inköpt ett stycke Bostonterrier, en tikvalp,
Atarimah's Graziella
, som jag kallar Ella.
Hon och Winnie kommer bra överens. Winnie har ett oändligt tålamod med denna lilla piraya
som hänger i läppar och öron. Snacka om att boxervalpar är livliga och busiga -
bostonterriern är ett strå vassare. Hon lämnar inte någonting åt slumpen.
Man ska undersöka och smaka på allting.
Hon har en otrolig energi.
Ella presenteras i ett eget avsnitt.

2005

 
 
 
Yatsie
 

Detta år inköpte jag även en liten shetland Sheepdog tik, Westlover's Hope,
som jag kallade Yatsie. Det var en mycket söt liten tjej, ovanligt framåt för att vara sheltie.
Tyvärr skadade hon sig så illa att höftleden hoppade ur led och det gick inte att rädda henne.
Hon får somna in den 27 december 2005.
Yatsie blev 8 månader

2006

Värken i ryggen och i lederna blir till slut olidlig och när den tåliga Winnie börjar markera mot
de andra hundarna får hon sluta sina dagar.

Min snälla, goa Winnie somnar in den 19 januari.

 

Det blev väldigt tomt...............